Det är helt tyst i teatern när fjolårets stipendiat Bengt Berger kommer in på scenen i röda byxor, turkos skjorta och prickiga strumpor. Bakom honom följer bandmedlemmarna som Bengt kallar för "Probably the best band in the world".

– Nu är det dags för en låt som jag skrev ihop med en kille. Eller om det var tvärtom. Shakespeare heter han, säger Bengt Berger och tolkar låten Djupet ur pjäsen Stormen.

Därefter tar Stellan Ljung, sekreterare i minnesfonden, över scenen och överlämnar checken på 25 000 kronor till årets Jan Johansson-stipendiat Merit Hemmingson. Hon är uppvuxen i Östersund där hon sedan debuterade som pianist och nådde stora framgångar. Mest känd är hon kanske för debuten "Huuva" där hon bland annat tolkar jämtlandssången.

Trots att Jan Johansson haft en stor betydelse i hennes liv var hon inte medveten om att det fanns en minnesfond. Hon visste ingenting tills hon blev uppringd av dem.

– Just då höll jag på med en platta där jag tolkar Jan Johansson. Och jag hade hållit det hemligt för att ingen skulle stjäla min idé. Jag sa det inte till någon, säger hon.

– Jag blev jätteförvånad när en man med märklig röst gav mig det här priset. Men jag är väldigt stolt, fortsätter hon och skrattar.

Juryns motivering lyder: "Merit Hemmingson har med sin ordlösa sång i samklang med sitt orgelspel på ett mycket personligt sätt utforskat och tolkat stora delar av den svenska folkmusikskatten."