Gävle är Sveriges 13:e största stad.

I Gävleborg spelar det roll för måendet. Landsbygden och de mindre orterna i Gästrikland har inte lika väl lyckats omsätta naturtillgångar, historia, kultur, industritradition och kunnande i saker som mindre sjukfrånvaro, längre liv, högre inkomst och jämställdhet.

Vi har undersökt länets kommuner ur 15 olika perspektiv, både större och mindre. Därefter har kommunerna rankats efter placering i varje kategori.

I femton grenar tar Gävle sex förstaplatser, tre andraplatser och två tredjeplatser, det vill säga 11 medaljer av 15 möjliga.

I Gävle tar man topplaceringar i att producera mest varor och tjänster per person, inkomst, sjukersättning, medellivslängd, befolkningsökning, jämställdhet hos politiska partier och kärlek, mätt i antalet giftermål.

Storleken ger fördelar, som ekonomisk och byråkratisk huvudstad samt högskoleort blir staden en större magnet och mindre känslig för enstaka industrinedläggningar.

Men det måste sägas, sammanställningen är långt ifrån heltäckande. Det saknas viktiga variabler som tillgång till sjukvård, kvalité på boende och äldrevård, företagande, ekonomisk jämlikhet och stress eller psykiska ohälsa som inte ger ersättning.

Eller helt enkelt den subjektiva uppfattningen om man mår bra och är lycklig.

Och antalet giftermål mäter givetvis inte på bästa sätt kärlek, men i brist på annan statistik får man ta vad man har.

Rankingen ger därför mycket tolkningsutrymme. Men i de 15 variabler som finns har landsbygden generellt inte lyckats skapa fördelar mot staden.

Sist i loppet kommer Söderhamn, med två bottennoteringar, antalet lediga lägenheter och antalet sjukdagar. En tredjeplats (behörighet till högskola) och en fjärdeplats (deltagande i studiecirklar) bryter av. Annars är det dyster läsning.

Stefan Svallfors är professor i sociologi på Umeå universitet.

– Människors uppfattning om välfärdsstaten, vad som är viktigt i samhället skiljer sig inte mycket mellan stad och land. Det är pension, skola, hälsa och sjukvård man prioriterar.

Om man satsar på det, mår människor bättre då, blir de lyckligare?

– Det tror jag ingen vet, eller har undersökt.

Andra siffror i tidningens undersökning är kanske överraskande. I Hofors går man till exempel överlägset mest på studiecirklar.

– För mig är det inte förvånande. Vi har tradition och är duktiga på att organisera cirklar. Att vi har många och aktiva pensionärer hjälper också till. Studiecirklar är bra för att diskutera viktiga frågor, få kunskap och öka kontakten mellan människor, säger Eva-Lise Berglund, studieorganisatör på PRO i Hofors.

Andra förstaplatser: i Ovanåker blir man äldst, i Sandviken delas föräldrapenningen mest lika, i Hudiksvall är flest 20-åringar behöriga till Högskolan, i Nordanstig är arbetslösheten och brottsligheten lägst och i Ljusdal lånar barnen flest böcker.

– Det kan bero på att vi har fler integrerade bibliotek där skolbarnen lånar i de kommunala biblioteken, där siffrorna kommer ifrån. Men vi är glada när barnen lånar, säger Lena Strömberg, bibliotekarie i Ljusdal.

– Att läsa gynnar fantasin och de egna föreställningarna om världen. De kan bli en motvikt till bilder och filmer. Läsning gynnar också språkutvecklingen som gör det lättare att lära sig saker.