Fick hjärnblödning – samlar pengar till forskning
En allvarlig hjärnblödning förändrade allt för bandyspelaren Bissen Larsson. Nu brinner han för att samla in mera pengar till den forskning som räddade hans liv för två år sedan.
Till våren sprids hans "Bissen brainwalk" även hit till Edsbyn.
– Det känns jättebra, säger han.
Relaterat
Fakta
Bissen brainwalk
Bissen brainwalk har hittills arrangerats två gånger. Första gången var den 27 mars 2011, på årsdagen av Mathias Larssons stroke. Närmare 1000 personer gick då tillsammans med honom runt Ullvibackar i Köping. Samtidigt skänktes en valfri summa pengar som oavkortat gick till Hjärnfonden. I mars 2013 kommer Bissen brainwalk att arrangeras både i Köping och i Edsbyn.
Det var i mars 2010 som Mathias Bissen Larsson, bandyspelare som spelat i både Edsbyn och Bollnäs, blev sjuk. Han fick en hjärnblödning och tre proppar i hjärnan samma dag. En mycket avancerad operation – som bara ett fåtal kirurger i landet kan utföra – räddade Bissens liv.
Ett år efter hjärnblödningen gick han en milslång runda i hemstaden Köping. Han bjöd in familj och vänner att vara med och samtidigt ge en slant till Hjärnfonden. Det blev fler än förväntat – nästan tusen personer hakade på hans första "Bissen brainwalk". Året därpå kom ännu flera. Nu har han samlat in över 200 000 – och lägger in en högre växel. Inför årets bandysäsong har han utmanat sina kollegor. I Edsbyns IF skänker till exempel Anders Svensson en slant för varje straff han räddar.
– Och Per Fosshaug skänker hundra kronor om han mot all förmodan blir hänvisad till läktaren någon gång under säsongen. Det är ju säkra pengar, säger Bissen och skrattar.
Bandysupportrar i Edsbyn har också engagerat sig och tänker hålla en Bissen brainwalk även här på årsdagen i mars 2013.
Hans tanke när han vaknade i sjukhussängen, att snabbt vara tillbaka på isen igen, har han fått slå ur hågen. Han lider bland annat av hjärntrötthet och har nedsatt styrka på högersidan.
– Jag skiter i att jag inte kan spela bandy, det är ett kapitel som varit. Men att jag är så begränsad i min vardag och inte kan fungera som en normal pappa, inte kan gå till badhuset med min dotter. Det kan kännas hårt. Men det är bara att fortsätta med rehab och försöka bli bättre.




























