Mycket av influenserna finns i den amerikanska sydstatsrocken med band som Lynard Skydnard och boogierock-veteranerna ZZ top. Det märks tydligt i flera spår, inte minst i öppningsspåret "Built as a boxer", vilket också släppts som försmak på singel.

När man väl sjunkit ned i sydstatsrocken, så väcks man av djupa, mörka gitarriff och bultande trummor som för tankarna tillbaka till brittiskt 70-tal, då arenarockarna började dyka upp med sina tunga anläggningar. Och visst finns det också en metallklang i gitarrerna.

Att lyssna på Hion martells sjua blir en nosalgisk resa genom den melodiska rock som hade sin storhetstid på 70- och 80-talen.

På slutet får man den rätta pubkänslan, baratmosfären och ölstänket strömmar emot en i "Beer drinking music".

Christer Nilssons mörka stämma passar också bäst i de riviga låtarna, där han får tillfälle att ge järnet och för full hals spotta ur sig textraderna.

Det här är hemsnickrad rock – och inget ont i det, det kan också vara uppfriskande – med en proffsig ljudkuliss. Det här är inte längre något hobbyband. Hion martell förtjänar att gå ut ur garaget och ta plats på scenen bland andra lovande band som gett Sverige ett gott rykte i rockvärlden.