Per Hjärpsgård möter oss på ett kafé på Prästgatan i Östersund, han avslutar ett telefonsamtal innan han slår sig ner vid bordet. Han har arbetat som filmkommissionär i Mid Nordic Film Commission sedan september förra året och det har varit mycket arbete.
– Vi åker på alla större filmfestivaler, filmkonvent och kongresser för att marknadsföra oss och bygga nätverk, säger Per och berättar om Cannes, Berlin och American Film Market i Los Angeles, som är en av de största mötesplatserna för den producerande filmbranschen och en planerad resa till Paris strax innan jul.

Pers uppdrag är att locka filmprojekt till regionen Jämtland, Härjedalen i Sverige och Tröndelag i Norge och han arbetar tillsammans med kollegan Eskil Rökke i Trondheim.
– Hjem til jul beräknas ha världspremiär på Cannes filmfestival 2010, Bent Hamers senaste produktioner har gått upp på internationella filmfestivaler. Att kunna visa upp delar av Östersund på vita duken runt om i världen ger ett marknadsvärde på åtskilliga tiotals miljoner kronor och det känns extra kul att det är en direkt effekt av vårat arbete i filmkommissionen, säger Per.
De gamla husen och smala gatorna i Östersund ger ett charmigt och pittoreskt intryck. Och det var även det som den norska regissören föll för.
– Det finns inga stora gallerior här och det finns affärer där det sitter en plinga som låter när man kliver in innanför dörren, det var det de letade efter till den här filmen. Dessutom är Östersund en av de snösäkraste platserna i Norden, säger Per.
Hjem til jul bygger på en novellsamling av den norske författaren Levi Henriksen. Man har valt att lägga sex av inspelningsveckorna i Östersund.
– Det motsvarar cirka 85 procent av den totala inspelningsperioden, man har en vecka kvar att filma i Tyskland i början av januari innan det klipps i snabbt tempo tills Cannes senare i maj, säger Per.

Det är sex grader i Östersund den här eftermiddagen, kullerstensgatorna är blanka av allt regn. Lite konstigt känns det att det ska spelas in en julfilm här.
– Helst hade de velat spela in här i januari men eftersom de siktar på Cannes skulle de inte hinna klart. De var också medvetna om att det kunde bli osäkert med vädret när de börjar i november. Men nu har de lovat snö till helgen, säger Per och berättar att de har ett bra samarbete med kommunen som har ett enormt snölager som i första hand används som reserv inför världscupen i skidskytte, men som de även kan använda sig av till inspelningen.
Filminspelningar har blivit ett nytt inslag i vardagen för Östersundsborna. Bland annat har de spelat in en scen på gågatan och då blev de tvungna att transportera dit en massa snö.
– Det var en sträcka på kanske 50 meter, men det täckte in alla kameravinklar. Och tillsammans med kostym, scenografi, ljus och musik så får man julkänslan på film trots att det egentligen är höst och grått, säger Per.

Per har en gedigen bakgrund från TV och filmindustrin. I början av 90-talet började han det tvååriga medieprogrammet på Forsa folkhögskola. Efter utbildningen begav han sig till Stockholm och Sveriges Television och fick praktik. Han har arbetat flera år på Svt:s dramaavdelning med kända serier som Skärgårdsdoktorn, Anna Holt, Rederiet och Livet i Fagervik och filmer som bland annat Den tredje vågen.
– De erfarenheter jag har haft med mig är guld värda. När jag varit ute och rekat inspelningsplatser har jag kunnat sätta mig in i arbetet på ett helt annat sätt. Men det kliar en del i fingrarna när jag är ute och kollar på inspelningarna, säger Per.
Men nu har han andra uppgifter, som att få politiker, näringsliv och turistnäringen att se möjligheter med filmindustrin.
– Man har spelat in många filmer här i Östersund men det har aldrig varit uppe på den politiska agendan, säger Per och berättar att han för ett par veckor sedan hade ett möte med vice vd:n från filminstitutet och regeringen i Stockholm för att diskutera svensk film internationellt.
– Regeringen måste börja se det här som en näringsfråga, och ta upp den på dagordningen, vi jobbar med en av Sveriges största näringar och marknadsför landet enormt internationellt. I Sverige är vi tekniskt kunniga och har en bra kompetens, filmarbetare är eftertraktade internationellt, vi har alltid varit duktiga på att marknadsföra svensk film men aldrig Sverige som ett filmland. Att få hit internationell film skapar nationell utveckling i form av arbete, säger Per.

Hjem till jul har en budget på 30 miljoner och Per räknar med att upp till fem miljoner återförs till Östersund i form av köpta varor och tjänster. Förhoppningen är också att filmproduktionen ska medföra nya jobb i länet.
– När produktionsbolagen kommer till en ort som Östersund har de oftast personal med sig, men de behöver också hjälp av lokal personal och där jobbar vi med att bygga upp den kompetens de söker, säger Per.
Det norska filmteamet består av tjugo personer plus åtta från Östersundsområdet som är med på inspelningarna. Skådespelarna är i huvudsak norska men en roll spelas av Tomas Norström, känd från Pistvakt och Jägarna. Planen är att filmen ska säljas till ett trettiotal länder.
– Det är ju ett otroligt effektivt sätt för Östersund att marknadsföra sig när staden syns på så många biografer, säger Per.

Östersund och Jämtland har fungerat som inspelningsplatser förr. Ronja Rövardotter, Dunderklumpen, Åse-Nisse, Jerusalem, Den goda viljan och Möbelhandlarens dotter är några av filmerna som har spelat in scener här.
– Det finns en hel del guldkorn i Hälsingland också, säger Per och berättar att han lyckades få ett vinteravsnitt av Skärgårdsdoktorn förlagd i Saltvik och på Maln utanför Hudiksvall.
Per är en av fyra filmkommissionärer i Sverige och en av tio i Norden som arbetar med att marknadsföra Skandinavien internationellt. Han har förhoppningar om att en ny inspelning kan börja i Östersund i augusti. Pers dröm är att regissören Milos Forman vill göra film här.
– Jag tycker han är en intressant regissör. Men det skulle också vara kul med en riktigt stor mastodontfilm, säger Per och berättar att det finns intresse och en nyfikenhet hos producenter att göra något om Karolinermarschen år 1719 då över 3000 soldater frös ihjäl på fjället.
– Historiska händelser intresserar väldigt många inom filmbranschen.

Pers kontor ligger i gamla Folkets hus några kilometer från centrum. Hela kontoret andas film med affischer från inspelningar i Jämtland; Peter Stormare från Varg, Per Oskarsson från Kaspar i Nudådalen. På väggen hänger en ”stabliste” över de som är med på inspelningarna Hjem till jul. Per visar oss en bok, The world wide guide to movie locations.
– Den här trycktes innan vi kom i gång med filmkommissionen så vi finns inte med, men nästa år är kommissionen representerad, det är bland annat den här boken som producenter börjar söka platser i och andra incitament och erbjudanden när de ska i gång med en filmproduktion, förklarar Per.
På skrivbordet ligger en bunt biljetter till Stockholms filmfestival. Per ska dit och gå på flera möten. Han plockar ner den bärbara datorn i väskan och bläddrar i sin kalender.
– I morgon ska jag till Kilafors på ett seminarium om filmpolitik. Det kommer folk från kommunen så det ska bli intressant att höra hur de diskuterar på lokal nivå, säger Per.

Den här kvällen är det två scener som spelas in på ett hustak på Frösö Strand strax utanför centrum. I trapphuset i sjuvåningshuset står flera lådor med kläder och det är mörkt. Inspelningsledaren går ut på taket, lastpallar fungerar som en provisorisk trappa. Direkt utanför står en skottkärra med snö. Inspelningsledaren kommer snabbt tillbaka.
– Ni kan komma nu. Men ni går ut här på eget ansvar, hinner han säga innan vi kliver ut på det svarta taket.
Runt hela taket sitter en avspärrning med små blinkande lampor. Vid andra kortsidan syns mörka gestalter och en del har pannlampor som lyser blått. Det hörs låga norska röster.
Regissören Bent Hamer ställer i ordning för en tagning. De två unga skådespelarna ska sätta sig på en bänk vid en stjärnkikare och han ger instruktioner till kameramannen.
– Ny tagning, ropas det.
Det blir helt tyst på taket. Regissören sitter bara någon meter ifrån och har hörlurar på sig, han kollar på skådespelarna och sen på monitorn.
Eftersom filmen utspelar sig kvällstid blir det sena inspelningsdagar för teamet, de kommer inte sluta förrän efter midnatt den här kvällen.
– Man kan inte alltid börja spela in tidigt på kvällen, det är kanske en stor väg i närheten som trafikeras mycket vid middagstid. Eftersom vi befinner oss i närheten av flygplatsen får vi ta flygtider med i beräkningen och andra aktiviteter som kan vara störande, det är mycket logistik som måste ses över, förklarar Per.

Vinden är kall och det blåser på taket. Motorljudet från bilvägen en bit bort letar sig ända upp till sjunde våningen.
– Det där var kjempefint, säger regissören nöjt och ger skådespelarna nya instruktioner och justerar stjärnkikaren.
Det blir flera omtagningar för att få med alla vinklar, mitt i en inspelning är det någon som ropar i en megafon från marken. Ljudteknikern är fort framme hos regissören.
– Dagens mickar och myggor är otroligt känsliga och det där togs garanterat upp. Men man har flera ljudspår från andra tagningar, förklarar Per.
Per hinner utbyta några meningar med sin norska kollega om när de kan hinna ses nästa gång, det är svårt att synka de två kalendrarna. Dessutom har Per sedan länge arbetat med eget filmmanus. Men just nu saknas tiden för att kunna bli klar.
– Jag lägger till en byggsten då och då, vi får se när jag blir klar.