En stor förklaring till minskningen för Socialdemokraterna ligger i att den direkta tvångsanslutningen av LO-medlemmar upphörde under 1990-talet. Men Socialdemokraternas medlemsdränering kommer sig också av att partiet är ett så kallat folkrörelseparti. Precis som Centerpartiet, som också minskat kraftigt.

Vilket kan bero på en kombination av att folkrörelseinslagen hos de partierna inte längre är lika tydliga och att samhällsutvecklingen sprungit ifrån dem. I varje fall i de delar som rör medlemsvård och medlemsnytta.

En situation som de i allt väsentligt delar med fackföreningsrörelsen.

Som vi kunde se i gårdagens HT är det också i Hudiksvall de stora partierna, Centerpartiet och Socialdemokraterna, som de senaste åren har tappat flest medlemmar. Medan Moderaterna har ökat ganska ordentligt och Vänsterpartiet haft en viss påfyllnad.

Men de siffrorna som presenterades i artikeln säger inte hela sanningen. De visar bara nettosiffrorna. De visar inte hur många nya medlemmar som kommit till och hur många gamla som valt att lämna eller på annat sätt fallit ifrån.

Är det då ett stort problem att allt färre väljer att engagera sig i de politiska partierna?

Partierna förlorar en viss legitimitet i takt med att de tappar medlemmar. De riskerar också att tappa förankringen ute i samhället och få input utifrån. Samtidigt är troligen oförmågan att samla in de här uppgifterna, att föra en fungerande interkommunikation, en stor anledning till den minskande medlemsskaran.

Ett annat problem är att det med allt färre medlemmar blir svårare att få folk att ställa upp som kandidater på valsedlarna, och kanske ännu svårare att få dem att sitta med i en nämnd eller styrelse.

Samtidigt löses inte kandidatproblemet bara av att man har medlemmar, även om det troligen underlättas, utan det krävs att de är aktiva och villiga att ta på sig ett politiskt ansvar. Så om de politiska partierna kan balansera medlemstappet med en tillförsel av aktiva medlemmar, om än färre i antal, behöver utvecklingen inte utgöra ett problem.

Därför är de så kallade politikerskolor, som bland annat Centerpartiet i Hudiksvall med framgång har arrangerat, mycket positiva. Det ger samhällsintresserade människor en möjlighet att förutsättningslöst titta in i den politiska världen för att se om det kanske kan vara någonting att engagera sig i. För Centerpartiets del har det resulterat i att ett antal nya namn nu kommer att finnas på valsedeln inför höstens kommunfullmäktigeval.

Demokratin urholkas inte för att de politiska partierna tappar medlemmar. Däremot drabbas den negativt om allt för få är beredda att ta på sig ett politiskt ansvar.

Ett mer utpräglat personvalssystem kan avhjälpa en del av den här problematiken. Men det går inte utan att personer med kompetens och förtroende är beredda att ställa upp som kandidater.

De politiska partierna spelar i det här avseendet alltjämnt en viktig roll. Men de måste anpassa sig till det samhälle som vi lever i idag. Vilket är betydligt lättare att säga än att göra.