Det här är förvisso inte något nytt, men i går kom två stycken rapporter som visar att betydelsen av utbildningsnivån i detta avseende fortsätter att öka.

Enligt den senaste statistiken över betygen i årskurs nio som Skolverket sammanställt är föräldrarnas utbildningsnivå den bakgrundsfaktor som har störst betydelse för elevers slutbetyg i grundskolan. En betydelse som har ökat under flera år.

Bortsett från kön, flickor fortsätter att ha bättre betyg än pojkar, som ju är något svårt att påverka finns det en annan faktor som också har betydelse för slutbetyget. Det är valet av skola. Statistiken visar nämligen att snittbetyget för de elever som lämnade en friskola vara avsevärt högre än för de elever som lämnade en kommunal skola.

Det finns följaktligen anledning för alla föräldrar att överväga valet av skola för sina barn, men kanske i synnerhet för de föräldrar som inte själva har en hög utbildning.

Gårdagens andra rapport kom från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och Socialstyrelsen. Tillsammans har de jämfört hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i landets olika landsting.

Rapporten visar förvisso på en rad generella förbättringar, som exempelvis ökad överlevnad i cancer och minskad dödlighet i stroke. Men den visar också på stora skillnader mellan landstingen när det gäller behandling, väntetider, hur resurserna används och hur läkemedel förskrivs.

Tyvärr visar det sig att Landstinget Gävleborg åter hamnar bland de sämsta landstingen i undersökningen.

Än tråkigare är det, som vi kan läsa i dagens tidning, att landstingsledningen väljer att ifrågasätta undersökningens upplägg än att ta till sig av kritiken. Med ett sådant strutsliknande beteende kommer inte vården att bli bättre för landstingets patienter.

Fast det här agerandet följer Landstinget Gävleborgs vanliga mönster. Varför det heller inte är särskilt överraskande att landstingets patienter har ett lågt förtroende för länets sjukvård.

Sen återkommer vi till det här med utbildning. Rapporten visar att trenden går igen även inom detta område. De som har högre utbildning har större chans att få bättre vård. Och för de lågutbildade är vården alltför ofta bristfällig.

Visst ska det löna sig att utbilda sig. Men det handlar om att hög utbildning ska kunna resultera i en högre lön och att man inte beskattas hårdare än att man i varje fall får behålla hälften av sin lön då skatten dragits.

Det handlar inte om att låginkomsttagare ska bestraffas genom sämre vård eller att deras barn ska få en sämre utbildning.

Ändå är det så här det ser ut. Trots att såväl skolan som sjukvården är gemensamt finansierad via skattsedeln. Och att det är politiker och tjänstemän som har fått bestämma.

Det går alltså inte att skylla på något "hemskt" privat företag. Det är ju snarare precis tvärtom.