I dagarna ska över en miljon elever fotograferas i skolan. Och lika säkert är att tusentals obetalda fotoräkningar kommer att hamna hos kronofogden.

Skolfotograferingen anses nämligen vara en utmärkt konjunkturbarometer och eftersom vi är på väg ner i en svacka, kommer de enskilda hushållens brist på pengar att ta sig sådana uttryck.

Trots att ett helt kvartal återstår av 2012 är antalet obetalda foto-räkningar hos fogden redan uppe i fyra tusen.

Under krisåret 2009 hade ett skolfotobolag 5 225 mål hos Kronofogden.

Nu har vissa kommuner börjat diskutera restriktioner. Det är hård konkurrens mellan skolfotobolagen men ändå lyckas de ta väldigt bra betalt. För en vanlig barnfamilj kan det handla om tusentals kronor för bildpaketen, varje år.

Problemet är att skolorna endast erbjuder fotografering av en fotograf och att konkurrensen sätts ur spel. Föräldrar kan inte jämföra priserna och köpa från det företag de tycker är mest prisvärt.

Och det är inte bara paketpriset som ger huvudbry. Många skolfotoföretag skickar ut ett avtal där föräldrar som vill få sina barn fotograferade skriver under att de accepterar att få hem bilder till påseende. Det blir då upp till föräldern att se till att de bilder man inte vill ha blir returnerade. Skickas de inte tillbaka inom en tidsperiod anses bilderna vara beställda. Och betalas de inte så hamnar det alltså till slut hos kronofogden.

Det finns många bottnar i skolfotodebatten. Själva förfarandet med ett företag som kommer till skolan och tar bilder på barnen, vare sig någon vill ha bilderna eller inte, känns föråldrat.

Allra helst i dagens samhälle där de flesta barn springer runt med mobiler som de dokumenterar hela sin omgivning med. Sig själva och sina klasskamrater. Lägger upp på Facebook och Instagram, förevigade i hart när varje steg de tar.

Debatten känns också aningen urspårad när det görs till en klassfråga. Att vissa föräldrar hävdar att de inte har råd att köpa mat eller vinteroveraller för att de måste betala skolfotograferingen. Man blir inte en dålig förälder för att man inte vill betala något som man inte beställt.

Skolan ska vara gratis och likvärdig. Det är en viktig princip. Dokumentationen av varje årskurs i form av klassfoton måste kunna arrangeras på ett smidigare sätt, så att inte tusentals hushållskassor går i däck.

Men föräldrar måste också förstå att det är helt okej att säga nej. Det är inte svårare att neka barnet bilder för tusentals kronor, än leksaker, godis, tv-spel, opraktiska märkeskläder eller annat som de kan tänkas vilja ha.

Föräldrarna bestämmer över hushållets ekonomi och ibland måste man vara stark som mamma och pappa. Barnen tar ingen skada och får ingen förnedrande klassmarkör genom en principfast hållning.

Det drabbar väl möjligtvis bara skolfotobolagen.