Rör inte mitt bröst!
Barnmorskan ryckte bryskt upp Martinas skjorta och slet tag i hennes bröst. Nu skulle det minsann ammas! Martina, som det senare visade sig ha drabbats av en förlossningsdepression, upplevde det som ett kraftigt intrång i hennes integritet och kände senare att hennes depression blev djupare av pressen att amma.
Relaterat
Jag träffade Martina i våras under ett debattprogram i tv. Vi skulle diskutera om det finns en amningshets i Sverige. Vi var båda relativt nyblivna föräldrar, och som sådana ville vi göra vad som är bäst för våra barn, för önskan att vara en bra förälder är naturligtvis stark. Kommer tongivande experter och säger att amningen lämnar avtryck i generationer framåt, blir också slutsatsen att utan amning förstör man för generationer. Du är ofta hudlös som nybliven förälder, särskilt vid första barnet, och vill ju tro på vad experterna säger. Med resultatet att många känner sig som en dålig mamma om de inte ammar.
I veckan rapporterades det om att amningen minskat runt om i landet, och att Gävleborg har bland de lägsta siffrorna. En expertgrupp arbetar nu på att ta fram en strategi för att främja amningen. Sådana strategier är knappast nya. Om vi backar bandet till 1980-talet tyckte så Socialstyrelsen, även då, att de svenska mammorna ammade för lite. Enligt italiensk modell introducerades det som på svenska kallas för Amningsvänliga sjukhus där man med ett tiopunktsprogram vill få mammor att amma ännu mer, bland annat genom direktiv om att man inte får ge ersättning till nyfödda bebisar "om det inte är medicinskt indikerat". 1996 var alla svenska sjukhus utnämnda till amningsvänliga.
Men var de amningsvänliga eller amningstvingande? Glada föräldrar ger glada barn, det upprepas ofta inom vården. Men vill eller kan man inte amma, och träffar en amningstaliban så spelar det inte längre någon roll vad som gör föräldrarna gladast. Många upplever inte amning som något man väljer, eller att det finns något alternativ. De amningsvänliga sjukhusen har vägrat att uppmuntra de som vill ge sina barn ersättning och nappflaska. Eller berätta om att man kan varva mellan amning och flaska. Det behöver inte nödvändigtvis skapa ett förvirrat barn.
Det är inte alltid helt enkelt att amma. Vill man att det ska fungera är det naturligtvis viktigt att få stöd och hjälp för det. Men fungerar det inte, eller om man väljer att flaskmata för att kunna dela matansvaret föräldrarna emellan eller vad det nu kan tänkas vara, så måste man kunna räkna med att bemötas med respekt från vårdpersonalen.
Må vi i framtida amningsfrämjande strategier slippa barnmorskor som sliter tag i våra bröst.
Hälsingland
