Det betyder inte nödvändigtvis att antalet lästa ord är färre idag än i början av millenniet. Många ungdomar läser en hel del på dataskärmen och förbättrar framför allt sin engelska avsevärt. Däremot är det sällan skönlitteratur som avverkas, utan snarare kortare texter, och det går inte att bortse ifrån att det är stor skillnad mellan en informativ text och en roman. Den första kan vara aldrig så välskriven, allmänbildande och användbar, men det är den senare som öppnar porten till Nangijala.

Det är bara i berättelser man får resa till Landet Ingenstans med Peter Pan, äta krumelurpiller med Pippi Långstrump och blanda trolldryck med Harry Potter. Det är med hjälp av skönlitteraturen vi förstår vår historia – tänk "Utvandrarna", "Kulla-Gulla" och "På västfronten intet nytt". Historieböckerna förser oss med fakta, men det är Karl-Oskar som ger de en miljon svenskar som emigrerade till Amerika ett ansikte. Fattig-auktioner och dagsverken är abstrakta begrepp innan Kulla-Gulla, tolv år gammal, får domningar i händerna när hon sköljer kläder åt patron i det iskalla vattnet. Och det är först efter att ha krälat i de leriga skyttegravarna, i Erich Maria Remarques roman, man förstår Första världskriget.

Det handlar om att lära sig att inte bara se det man har framför ögonen, utan även det som finns bortom horisonten, och ännu hellre utvidga sin föreställningsvärld till det som en gång var, komma skall och bara finns i fantasin. Eller som en elev uttryckte saken i ett av Maciej Zarembas uppmärksammade reportage om den svenska skolan: "Litteratur är bara när det uppstår bilder i huvudet." (DN 20/4-2011).

För någon månad sedan presenterade Kungliga Biblioteket en omfattande studie som fastslog att nästan tre av tio svenska skolor saknar skolbibliotek och bland dem som har ett är det inte sällan lite si och så med både bemanning och antalet titlar (vissa svarade att de hade ungefär hundra böcker). Det behöver naturligtvis inte finnas ett samband mellan elevers läsvanor och välfyllda skolbibliotek, men det vore inte speciellt konstigt om daglig tillgång till ett brett bokutbud – och kunniga bibliotekarier som rekommenderar lämpliga böcker – främjar läsning.

Därför är det bra att den nya Skollagen, som trädde i kraft förra sommaren, fastslår att alla barn i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Nu återstår att se till så att lagen följs och definiera vad ett skolbibliotek som minst måste innehålla.

Bra bibliotek – med allt från bilderböcker, "börja läsa"-böcker och ungdomsromaner, till fantasy, facklitteratur, uppslagsverk och tidningar – är en viktig del i undervisningen. För det finns en bok för alla – det gäller bara att hitta den.