Sveriges mest lönsamma arbetare
Samtidigt som Landstinget Gävleborg betalar en halv miljon till varje läkare som skriver på ett tvåårskontrakt, anser vi oss ha råd att slänga ut färdigutbildade läkare som ingenting annat vill än att jobba i vårt län.
Relaterat
Visserligen är asyl en sak och arbetskraftsinvandring en annan. En person med skyddsbehov ska få stanna i Sverige, oavsett utbildningsnivå och jobbutsikter, medan en arbetskraftsinvandrare har rätt att jobba här, utan att ha asylskäl. Det är viktigt att hålla isär begreppen, för vi får aldrig börja väga in en människas kompetens i asylärenden, som bokstavligt talat kan handla om liv och död.
Det betyder dock inte att begreppen inte kan korsa varandra. Igår skrev Ljusnan om läkaren och människorättsaktivisten Yahia Abdel Rahim, som menar att det är livsfarligt för honom att åka tillbaka till Sudan. Det anser uppenbarligen varken Migrationsverket eller Migrationsdomstolen – som har avslagit hans asylansökan – och för en utomstående är det omöjligt att avgöra vem som har rätt.
Däremot är det märkligt – ja rent av korkat – att Sverige inte tar tillvara hans kompetens som ortoped. Hade han varit från ett EU-land hade han troligtvis redan stått vid operationsbordet, men eftersom Sudan inte ligger i Europa måste Rahim praktisera här innan han får sin svenska läkarlegitimation. Det hade inte behövt vara något problem, om det inte vore för att få sjukhus erbjuder sådan praktik, trots att läkare är ett av de största bristyrkena i Sverige.
Med rätt inställning och rätt insatser skulle människor som Yahia Abdel Rahim kunna bli de mest lönsamma människorna i vårt land. Svenska läkare har, innan de är redo att operera, kostat multum i form av nioårig grundskoleutbildning, treårig gymnasieutbildning och flera år på universitetet. Om det tar – säg ett år – för Yahia Abdel Rahim att kvalificera sig för svenska sjukhus, kan han därefter titulera sig "Sveriges mest lönsamma arbetare".
Varför kan vi inte låta honom göra det?
Hälsingland
