Mer än bara en glasspinne
Bada och grilla. Picknick i parken. Skogsutflykt med smörgås eller med engångsgrill. Sommartid är skräptid.
Relaterat
Överallt uttjänta folieförpackningar med grillkol, tomflaskor, engångsbestick, papperstallrikar, plastmuggar. Sverige ser bitvis ut som en soptipp.
Att man inte får skräpa ner bryr vi oss inte om. Är det långt till papperskorgen åker pappret i marken. Tuggummit spottas på trottoaren, där det gör fimpar och glasspinnar sällskap.
Men skräpet är en markering, som skapar en reaktion. Ligger det redan skräp på marken blir människan mer benägen att kasta saker där. På en prydlig plats går man i högre utsträckning till en papperskorg.
I juninumret av magasinet Axess skriver statsvetaren Johan Tralau om hur skräp i det offentliga rummet påverkar vårt beteende. Cyklister som plockar bort reklam från pakethållaren vid en nedklottrad vägg kastar i högre utsträckning reklambladet på marken, än cyklister som står vid en ren vägg.
Förbipasserande som har möjlighet att plocka ett fönsterkuvert med en femeurosedel ur någon annans brevlåda väljer i högre utsträckning att göra just detta om miljön runt brevlådan är skräpig och nedklottrad.
Liknande studier visar att vi litar mindre på våra medmänniskor i en skräpig omgivning. En oordnad närmiljö gör oss misstänksamma och otrygga.
Detta är politiskt relevant av en rad skäl. Om skräpiga offentliga miljöer dels ökar nedskräpning och skadegörelse, dels gör människor otrygga, finns det goda ekonomiska incitament att ta krafttag mot skräp och klotter.
Ju snabbare man löser problemet, desto mindre blir det.
När människor känner sig otrygga i kommunens centrum väljer de att lägga sina pengar på annat håll, vilket drabbar det lokala näringslivet. Sambandet mellan nedskräpning, trygghet och tillit bör diskuteras i skolan såväl som i stadsbyggnadsnämnden. Vilket samband finns mellan otryggheten i slitna utanförskapsområden och den ständiga skadegörelsen där? Hur kan man arbeta med offentliga miljöer för att öka tilliten mellan människor?
Också på individnivå är sambandet relevant. Om en glasspinne är och förblir en glasspinne känns det kanske oväsentligt var vi väljer att slänga den. Om vi istället ser sambandet, att vi kan stävja eller driva på en utveckling mot ökad nedskräpning, kanske vi väljer att gå några extra meter till papperskorgen.
Lokalpolitiker kan välja att satsa på fler papperskorgar, och tätare tömningsturer.
Ibland är enkla lösningar inte bara billigare utan dessutom bättre än storskaliga projekt.
Genom att börja hos oss själva, och ta ansvar för den använda engångsgrillen, kan vi göra sommaren inte bara trevligare utan dessutom tryggare.
Ida Thulin
Liberala Nyhetsbyrån
Hälsingland
