Däremot ser jag stora skillnader i omvärlds- och historiebeskrivning.

Eva-Lis Sirén anser att det är helt felaktigt, när jag skriver att Lärarförbundet (LF) förordade att vi skulle hålla igen våra löneanspråk under 70-talet

Mitt antagande, att Sirén kanske inte kände till detta, bygger på kunskapen att hon väl arbetat som lärare från slutet av 70-talet. Själv var jag medlem av LF i mer än 30 år, även om vi under en övergångsperiod kallades Sveriges Lärarförbund.

Jag minns ganska väl det trendbrott som skedde i skoldebatten i samband med avtals- och lönerörelserna under slutet av 60- och början av 70-talet. En politisering ägde rum och lärarna fick en negativ löneutveckling även i kommande löneförhandlingar. Detta medförde att svenska lärare hamnade allt längre ned i löneligan jämfört med många andra länders lärare.

Sirén menar att det handlar om en strukturell lönediskriminering av högutbildade, kvinnodominerade grupper. Och ändå har LF varit rätt hörsamma vad beträffar arbetsgivaren. Kommunaliseringen stöttades av många medlemmar.

Att lärarfacken hela tiden arbetat för lärarnas intressen är väl en självklarhet.

Men det är resultatet som räknas. Jag uppskattar Siréns jämförelse av löneläget mellan andra akademiker och lärare. Men jag efterlyser en kommentar till skillnaden mellan en gymnasielärare och en riksdagsledamots löneutveckling från 1970 och framåt.

Under mina sista tolv år lämnade jag LF och gick över till LR, Lärarnas Riksförbund, som jag anser mera tar till vara lärarnas intressen. Här finns också ett tydligt lärar- och kunskapsperspektiv. LF har att tillvarata så många olika medlemmar, vissa skolledare, förskollärare med flera förutom grundskolelärarna

Eva-Lis Sirén avslutar med att de låga lärarlönerna är ett problem för hela samhället.

I går (21/8 ) fanns en artikel i aftonbladet.se skriven av Torsten Kälvemark. Han uppmanar alla skolpolitiker att läsa en ny bok Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan skriven av journalisten Emma Leijnse. Kälvemark anser att boken borde vara en hemläxa för alla skolpolitiker.

Kanske också för den politiker som undrade varför jag engagerade mig i skolfrågor, ”du är ju pensionerad…”

Men skolan kommer alltid att vara viktig för mig så länge jag lever!

Maj-Louise Nordlund

pensionerad lärare och skattebetalare