Brist på balans mellan industriellt och naturligt
Relaterat
Här talas minsann om pengar och teknik. Inte blånande hälsingeberg, vyer, buller, känslor eller fäboddrift. Det är livsfarligt med gubbmentalitet och pengar. Det kan förstöra vilken naturmiljö som helst. Titta på Högakustenvägen, E 6:an på västkusten, massafabriker i natursköna områden, vattenkraftsutbyggnader, intrånget med vägbygge i Abisko nationalpark, vindkraftspark i naturreservat, fler vägprojekt, vanadingruvan i Bjuråker, brytning av uran. Listan kan göras längre.
Att miljörörelsen med Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet med flera bejakar ohämmad utbyggnad av vindkraft är inga garantier för att det är korrekt ur ett långsiktigt samhälleligt perspektiv. Vindkraften är perfekt för att skaffa sig kortsiktiga politiska poäng. Holmboe har rätt i att vindkraften är kortsiktig.
Att detta upplysta samhälle inte kan fundera djupare över hur det ska utformas på mycket lång sikt är förunderligt. Vindkraft, olja och kärnkraft är parenteser i ett längre perspektiv. Om någon ändå kunde tänka bortom detta. Vindkraft, etanol, elbil, solceller sägs vara miljövänliga eller oändliga. Det är desinformation. Möjligtvis är de miljöanpassade. Samtliga kräver fossil olja, ändliga råvaror, gruvdrift, transporter, utnyttjande av andra kontinenter, skövling av naturmiljö och så vidare i nästan all oändlighet.
Med bilen som exempel är det alltså inte ”bränslet till bilen som är problemet – det är själva bilen”. Alltså, det är inte energitillgången som är problemet utan själva samhället.
Industrisamhället kan inte rädda sig själv genom att lyfta sig i håret. Det är brist på balans och tydliga gränser mellan det industriella och det naturliga. Vindkraften är ett tydligt exempel på hur det industriella tillåts växa in i det naturliga. Natur utan mänskliga störningar föredras av stora rovdjur. Just där etableras vindkraft. Fyra havsörnar per år dör i genomsnitt vid en enda vindkraftspark i Norge.
Slutligen, vindkraft i naturmiljö är fult.
Hans Bovin
Forsa

















