Varannan sekund dör en människa av svält. Trots ett överflöd av mat i västvärlden och utrymme för ekonomiska satsningar är det en siffra som ökar och som visar tydligt på hur den politiska viljan lyser med sin frånvaro i debatten om världshungern. Det som behövs är ett rättighetsperspektiv.

Redan 1948 erkände FN deklarationen om mänskliga rättigheter men på grund av oenigheter mellan länderna i väst och de i öst så delades den upp i två block; ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) samt medborgerliga och politiska rättigheter.

Eftersom västländerna såg de medborgerliga och politiska rättigheterna som viktigare så tog det lång tid innan de andra i praktiken sågs som likvärdiga, och det är inte förrän i dag som ESK-rättigheterna får ett tilläggsprotokoll som ska stärka deras position. Ett tilläggsprotokoll som gör det möjligt för den kränkta individen att kräva att dess mänskliga rättigheter respekteras.

Sverige bör vara en förebild för omvärlden i dessa frågor, men ändå vill utrikesministern Carl Bildt inte skriva under protokollet. Av två anledningar;

• Han anser inte att det kommer att ha någon verkan.

• Det är för svårt att identifiera kränkningar.

Men Sveriges stöd kommer att göra skillnad. Ju fler länder som skriver på desto kraftigare tyngd kommer också protokollet att få. I det tidigare arbetet med protokollet för medborgerliga och mänskliga rättigheter manade stort internationellt stöd till att det fått genomslag. Samma sak gäller för detta protokoll och tjugo länder har redan skrivit under, däribland vårt grannland Finland.

Den andra anledningen, att det skulle vara svårt att identifiera kränkningar, är en myt.

Redan i dag arbetar flera organisationer med detta och det är inte svårt att hitta exempel där de mänskliga rättigheterna har kränkts. Till exempel blev ett ursprungsfolk i Brasilien utan kompensation fråntagen sin mark som de levt på i generationer och förlorade då sin enda källa till försörjning.

I Indien har ett helt samhälle drabbats av sjukdomar och undernäring då deras grundvatten förgiftats av närliggande industrier, utan att den indiska myndigheten kommit till hjälp. Att förstå att dessa människors rättigheter har kränkts är inte svårt.

Sverige bör i arbetet mot världssvälten och för alla människors lika värde skriva på tilläggsprotokollet som kräver att länder respekterar och skyddar sina medborgares ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Jakob Lundgren

språkrör Grön Ungdom Norr

Reds anm: I dag, den 16 oktober firas världslivsmedelsdagen.